Att utbilda sig på forskarnivå
Utbildning på forskarnivå är den högsta akademiska utbildningen vid ett universitet. Forskarutbildningen innebär 4 års studier på heltid eller 8 års studier på deltid motsvarande 240 hp och avslutas med en doktorsexamen. Utbildningen förbereder dig för en fortsatt karriär inom akademin eller utanför universitetet. Huvudmålet för den medicinska utbildningen på forskarnivå är att utbilda forskare som kan föra utvecklingen inom medicin framåt, dels genom egna nya upptäckter dels genom kritisk granskning och införande av utifrån kommande nya erfarenheter och metoder i sjukvården.
Innehållet i en forskarutbildning
De generella lärandemomenten och kraven för en forskarutbildning anges i en allmän studieplan till vilken doktoranden antas. Vid Medicinska fakulteten finns ett forskarutbildningsämne som man kan antas till; Medicinsk vetenskap, som syftar till att på olika sätt främja människors hälsa och förebygga ohälsa samt lindra och bota sjukdomstillstånd. I den allmänna studieplanen anges behörighetskrav för att antas till forskarutbildningen, de gemensamma övergripande lärandemål för alla doktorander samt krav för en examen.
Forskningsarbetet är den dominerande delen av utbildningen på forskarnivå och hur detta arbete läggs upp anges i en individuell studieplan. Denna studieplan – som upprättas vid antagning till forskarutbildningen - ska spegla innehållet i forskarutbildningen och ska följas upp regelbundet. Studieplanen är en överenskommelse mellan doktoranden och handledaren och ska innehålla uppgifter om projektet, kurser, planerade avhandlingsdelar, handledning, konferenser, halvtidskontroll och annat som behövs för att doktoranden ska uppnå sina mål i forskarutbildningen.
En handledare och biträdande handledare utses i samband med att doktoranden antas. Handledarens uppgift är bland annat att se till att avhandlingsarbetet framskrider i rimlig takt, se till att doktoranden tillägnar sig de kunskaper som anges i studieplanen samt att stödja och uppmuntra och vara tillgänglig för diskussioner med doktoranden. Alla handledare måste vara disputerade och ha gått en handledarutbildning.
Vid antagning till forskarutbildningen tilldelas doktoranderna en plats på forskarskolan i medicinsk vetenskap. Forskarskolan innehåller utbildningsmoment inom forskningsmetoder, forskningsetik, vetenskaplig och muntlig kommunikation och statistik. Utöver forskarskolan finns även en kurs i generiska kunskaper och metoder - Portfolio - där doktoranden ska dokumentera och reflektera under hela sin forskarutbildning. Utöver detta är det obligatoriskt att gå en valbar kurs på 1,5 hp. Det totala kurskravet omfattar f o m den 1 januari 2023 27 hp.
Under forskarutbildningen är det obligatoriskt för doktorander att delta i minst 18 seminarier under minst tre år av sin forskarutbildning (för doktorander antagna till en licentiatexamen gäller minst nio seminarier under minst 1 ½ år) inom den aktuella områdesinriktningen av ämnet medicinsk vetenskap. Hit räknas disputationer, halvtidskontroller eller motsvarande. Exakt vad som ska ingå specificeras i den individuella studieplanen och deltagandet redovisas inom kursen Generiska kunskaper och färdigheter.
Doktoranderna uppmuntras dessutom att delta i vetenskapliga konferenser, både nationella och internationella. Undervisning, administrativa uppgifter och deltagande i nämnder och kommittéer kan också vara aktuellt för doktorander.
När ungefär halva tiden av forskarutbildningen har gått anordnas en halvtidskontroll. Halvtidskontrollen är ingen formell examination utan syftet är att ge doktoranden stöd och råd i hur det fortsatta avhandlingsarbetet skall fortgå på bästa sätt. Inför halvtidskontrollen skriver doktoranden en kort redogörelse för projektet och bifogar eventuellt ett manus eller särtryck som presenteras vid seminariet. Halvtidskontrollen sker i form av ett offentligt seminarium med två externa granskare. Efter seminariet följer ett enskilt samtal mellan doktorand, samtliga handledare och opponenter. Vid halvtidskontrollen granskas också Portfolion.
Avhandlingen är slutmålet i forskarutbildningen. Avhandlingen ska utformas som en sammanfattning av vetenskapliga artiklar som den studerande har författat ensam eller gemensamt med en eller flera andra personer (sammanläggningsavhandling). Detta innebär att den innehåller delarbeten/artiklar och en ramberättelse som ska presentera delarbetena/artiklarna i sitt gemensamma sammanhang. Normen för antalet artiklar i avhandlingen är minst tre delarbeten där ett ska vara publicerat eller accepterat. Doktoranden ska vara ensam förstaförfattare på det publicerade delarbetet samt ha en framträdande roll på övriga delarbeten.
Disputationen är själva examenstillfället och är en offentlig tillställning. Inför disputationen utses en ordförande för disputationen, en opponent och en betygsnämnd som består av tre personer med vetenskaplig kompetens. I god tid före disputationen har betygsnämnden gjort en förhandsgranskning av avhandlingen och lämnat ett utlåtande om huruvida avhandlingen är av sådan omfattning och kvalitet att disputation kan rekommenderas. Vid disputationsakten redogör opponenten kortfattat för avhandlingens innehåll och doktoranden besvarar frågor. Därefter förklaras ordet fritt för en öppen diskussion, då betygsnämndens ledamöter och övriga åhörare får ställa frågor och framföra synpunkter på avhandlingen. Doktorsavhandlingen kan få betyget godkänd eller underkänd. Vid betygssättningen tar betygsnämnden hänsyn till både innehållet i avhandlingen och försvaret av densamma.
Antagning till utbildning på forskarnivå
Länk till medicin.lu.se