– Vårt mål är att forskningen ska göra skillnad för både människor och samhälle. Vi vill koppla laboratorieresurser och expertis till verkliga behov, säger Lars E. Olsson, forskargruppschef och professor i medicinsk strålningsfysik vid institutionen för translationell medicin (ITM).
Forskning med samhällsrelevans
Forskargruppen studerar hur strålning påverkar människor i fredstid och under kriser, inklusive cancerrisker från radiologiska olyckor, attentat och ny kärnteknik. Med laboratorier för lågaktivitetsmätningar och analys av humanprov kan stråldoser bestämmas hos exponerade barn och vuxna – en unik resurs som stärker nationell beredskap.
– Det handlar inte bara om att mäta strålning, utan att förstå konsekvenserna för folkhälsan, säger Christopher Rääf, professor i medicinsk strålningsfysik och expertrådgivare för Strålsäkerhetsmyndigheten.
Tvärvetenskapligt samarbete och kompetenscentrum
Forskningen sker i nära samarbete med Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds tekniska högskola samt samhällsvetare och nationalekonomer som bidrar med analyser av risker och riskkommunikation till allmänheten.
Forskargrupper, laboratorier och infrastruktur samlas i en gemensam forskningsplattform i Malmö. Christopher Rääf och Christian Bernhardsson, båda verksamma vid ITM, ansvarar för forskningsinriktning, metodutveckling och arbete med strålskyddsfrågor inom gruppen.
Praktiska tillämpningar för klinik och samhälle
Akutdosimeterprototyper utvecklas för snabb användning vid radiologiska incidenter. Erfarenheter från Fukushima och Tjernobyl visar att möjligheten till egen mätning kan öka individers förståelse för risker och bidra till större trygghet.
Christian Bernhardsson, docent i strålningsfysik, har lång erfarenhet av forskning om strålskydd kopplat till samhällets behov.
– Vi arbetar med strålskyddsfrågor som berör människors vardag och situationer även utanför sjukvården. Ett växande forskningsområde är så kallad citizen science, där allmänheten får metoder att själva kunna bedöma och förstå sina strålningsrisker, säger Christian Bernhardsson.
Pågående projekt inkluderar EU:s PIANOFORTE, VR-finansierade forskningsmiljöer för ny kärnteknik, MSB:s beredskapsprojekt samt nationellt expertstöd till Strålsäkerhetsmyndigheten. Tidiga resultat omfattar långsiktig övervakning av radioaktivitet, utveckling av akutdosimeterprototyper och kartläggning av miljörisker vid ESS och kärnreaktorer i Vitryssland.
Malmö som nationellt kompetenscentrum
Medicinska fakulteten i Malmö har utvecklas till ett centrum för omgivningsradiologi, strålskydd, radiologiskt totalförsvar och kärnenergiberedskap i södra Sverige. Forskningsmiljön ger expertstöd till kliniker, myndigheter och samhälle och stärker Lunds universitets strategi för internationellt samarbete och kliniknära forskning.
