Under de senaste åren har Anders Christensson lett arbetet med att modernisera njursjukvården i Skåne. Fokus har flyttats från sen behandling till tidig upptäckt och förebyggande insatser. Resultaten är tydliga: sedan 2018 har behovet av sjukhusdialys minskat från omkring 500 patienter till drygt 400. Skånemodellen är en resa från grundforskning och kliniska studier till implementering i vården.
Från labb till vård
I Malmö har det länge funnits en stark tradition av att kombinera laborativt och kliniskt arbete. Under sitt avhandlingsarbete på kemiska laboratoriet i Malmö, kring PSA-forskning, träffade Anders Christensson forskaren Anders Grubb som upptäckt biomarkören cystatin C. Tillsammans utvecklade de cystatin C till att bli globalt erkänd som den mest tillförlitliga biomarkören för att skatta njurfunktion.
Detta arbete uppmärksammades när njursjukvården stod inför stora utmaningar. Tillsammans med åtta sjukhus och primärvården i Region Skåne etablerade Anders Christensson en modell för att utveckla njursjukvården baserad på forskningsresultat från Malmö.
– Att genomföra förändringar är krävande, men alla involverade såg tydligt potentialen. Jag fick ett väldigt starkt stöd från politiker, sjukhuschefer, regionledning och Lunds universitet för att göra de här förändringarna, säger Anders Christensson.
Skånemodellen goes global
Det arbete som inleddes som en regional omställning växte snart till ett exempel av internationellt intresse. Arbetet ledde till en inbjudan från American Society of Nephrology att beskriva modellen i tidskriften Kidney360.
Anders Christensson hade tidigare tilldelats ett Fulbrightstipendium till New York för forskning om njurdiagnostik vid Rockefeller/Cornell University. Stipendiet gav honom möjlighet att bygga starka forskningsnätverk i USA och globalt som består än i dag. Detta inspirerade honom att intensifiera kopplingen mellan forskning och sjukvårdsförbättringar.
Tradition av samarbete
I Malmö ligger sjukhuset, CRC och Wallenberglaboratoriet vägg i vägg. För Anders Christensson har denna fysiska närhet alltid varit avgörande. Anders Christensson beskriver Malmö som en plats med prestigelös öppenhet, där forskare tidigt bjudits in i gemensamma projekt och där blandningen av professioner och discipliner skapar kreativitet.
– Det finns en tradition av samarbete som går långt tillbaka i Malmö. Och för framtiden är det viktigt att behålla den nära kopplingen mellan akademi och sjukvård.
