Henrik Engblom, överläkare och adjungerad professor vid Skånes universitetssjukhus, har nyligen återvänt till Lunds universitet efter ett par år som professor på Karolinska Institutet. Förutom familjeskäl var det gruppen och ledarskapet som gjorde att han återvände. I slutet på 1990-talet var han en av fyra doktorander i den forskargrupp som Håkan Arheden nyligen startat efter sin postdoc-vistelse vid University of California at San Francisco. I dag har gruppen vuxit till att omfatta ett fyrtiotal aktiva medlemmar; läkare, biomedicinska analytiker, ingenjörer, matematiker och sjukgymnaster samt ett stort antal mastersstudenter som årligen arbetar i gruppen.
Förstå kraften i teamarbete
– En viktig del av doktorandutbildningen är att lära sig förstå kraften i teamarbete. Att lära sig söka synergier med andra doktorander och andra forskargrupper.
Gruppen arbetar aktivt med återkommande reflektioner för att skapa tillit mellan medlemmarna. Som komplement till de vanliga forskarmötena träffas därför gruppen varje fredag för en och en halv timmes reflektionsmöte.
Enligt Henrik Engblom är tillit en central del för uppbyggliga samarbeten mellan medarbetare och forskargrupper.
– Man måste säkerställa win-win innan man går in i ett samarbete och inte enbart drivas av sina egna intressen när man tar andras resurser i anspråk.
Bättre behandlingar
Förmågan att samarbeta har varit en framgångsfaktor. Som exempel lyfter han fram samarbetet mellan Klinisk fysiologi och Kardiologi som bl.a. lett till internationella multicenterstudier gällande kylbehandling av patienter med akut hjärtinfarkt. Detta kom till stånd efter pilotstudier i Lund.
– Genom att kombinera kardiologisk kompetens kring behandling av akut hjärtinfarkt med klinisk fysiologisk kunskap kring avbildning av hjärtinfarkt med magnetkamera, kunde den första kylbehandlingsstudien i Lund komma till stånd.
Andra samarbeten, mellan forskare vid LU och LTH, har bland annat lett till att operationer med öppen kirurgi och efterföljande vård på intensivvårdsavdelning i vissa fall kunnat ersatts av betydligt mindre och enklare ingrepp och undvikande av intensivvård för barn med svåra medfödda hjärtfel. Dessutom har ett kliniskt 3D-printingcentrum skapats som kan skriva ut organ i olika material dels för implantation och dels för planering av kirurgiska ingrepp.
Satsar på forskning
Att Skånes universitetssjukhus fått internationell uppmärksamhet som det första sjukhuset i Europa att installera en MR-kamera specifikt för hjärtdiagnostik, beror enligt Henrik Engblom på vilja till progression och viljan hos sjukhusledningen att satsa på forskning.
– Tanken är ju att klinisk forskning ska komma patienterna till nytta. Utan klinisk forskning, inget universitetssjukhus.
De nära kontakterna mellan akademin och kliniken möjliggjorde investeringen av MR-kameran.
– Istället för att ersätta en gammakamera med en ny gammakamera föreslog vi att sjukhusledningen skulle satsa på en MR-kamera med möjligheter till ny diagnostik för nya patientgrupper. Bakgrunden till denna nya diagnostik av hjärtmuskelns mikrocirkulation var ett samarbete mellan hjärt-MR-gruppen i Lund och National Institutes of Health, Bethesda, USA. Detta samarbete möjliggjorde den första valideringen av denna teknik någonsin i patienter. Denna teknik används nu i klinisk rutin i Lund, säger han.