Varför vill fakulteten organisera om forskningsinfrastrukturen?
– Ett stort antal av fakultetens forskningsinfrastrukturer har uttryckt att de önskar mer dialog med fakultetsledningen och ökade möjligheter till utbyte sinsemellan. Infrastrukturerna skulle också gagnas av ett större stöd för administrativa uppgifter, som till exempel kommunikation, ekonomi och rapportering. Ur förvaltningssynpunkt ger ökade möjligheter till samordning och en mer samlad forskningsinfrastrukturspark ekonomiska fördelar jämfört med etableringen av tjänster eller instrument i enskilda forskargrupper eller infrastrukturer: dyr infrastruktur används av många forskargrupper upp till sin fulla kapacitet och dubbelinköp av instrument undviks.
Hur arbetar arbetsgruppen?
– Arbetsgruppen har under året haft möten med flera av fakultetens forskningsinfrastrukturer. Vi har också återkommande diskuterat arbetet med representanter för fakultetsledningen, fakultetens kansli och externa aktörer. Baserat på den input vi fått finslipar vi nu våra förslag på modeller för en gemensam organisation för fakultetens forskningsinfrastruktur.
– Arbetet med att kartlägga infrastrukturernas behov av stöd är inte nytt. Redan 2022 gjordes ett omfattande arbete med bland annat en enkät till 40 olika infrastrukturer, vilket resulterat i ett gediget underlag om nuläget på fakulteten.
– Vi har i ett tidigare skede kartlagt de största utmaningarna som infrastrukturerna står inför och vad vi kan göra framåt för att möta de behov som finns och säkerställa att fakulteten kan tillhandahålla forskningsinfrastruktur för excellent forskning och utbildning.
Vilka är då behoven?
– Fakulteten behöver en övergripande organisation för forskningsinfrastruktur som tillgodoser behovet av en effektiv, hållbar och framtidsorienterad verksamhet tillgänglig för alla våra forskare på lika villkor. En sådan struktur bör ge stöd och underlätta för de ingående enheterna samtidigt som den ger flexibilitet och utvecklingsmöjligheter.
Kan du ge exempel på en typisk utmaning för en forskningsinfrastruktur?
– En av de stora utmaningarna för forskningsinfrastrukturer är att ständigt anpassa sina tjänster till nya behov och möjligheter genom ny teknik. En annan utmaning är personalpolitiken: infrastrukturer behöver vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerad personal. Arbetsvillkoren måste öka deras motivation, stimulera deras integration vid fakulteten och stödja den ständiga utvecklingen av tekniska och metodologiska färdigheter hos högpresterande personal.
I nuläget saknar fakulteten en etablerad process för att samla ihop resurser och använda en del av dem för en brådskande investering i till exempel en ny tjänst eller ny utrustning.
– Genom att säkerställa långsiktig personaltillgång inom organisationen kan spjutspetsutrustning underhållas professionellt av personal vid forskningsinfrastrukturer och därmed få en längre livslängd och ökad tillgänglighet för användning. Modellen för en övergripande organisation kommer ge ökade möjligheter för infrastrukturernas personal till karriärutveckling, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.
Finns det goda exempel runt världen på hur man gör detta?
– Ja, det finns det! Det finns framgångsrika exempel som exempelvis Vienna Biocenter, Francis Crick och Medical University Graz. Dessa verkar framgångsrikt inom Europa och tillämpar ett kontinuerligt utvecklingsarbete för sin forskningsinfrastruktur. En av de faktorer som är gemensamma för dessa är att de tillämpar en modell med både ledning och rådgivande grupp av användare. Inspiration inom landet har hämtats från bland annat Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Chalmers. Vid den internationella och nationella utblicken blev det tydligt att en ledningsnivå mellan den operativa ledningen för forskningsinfrastrukturerna och fakultetsledningen på ett positivt sätt bidrar till effektiviteten av avgörande processer.
Behöver alla gå med i den nya modellen?
– Det är frivilligt. De flesta infrastrukturer är glada och lättade över att vi tar itu med samordningen och organisationen.
Vad händer i höst?
– Vi fortsätter vårt arbete att diskutera och förankra möjliga modeller med olika nyckelaktörer, inklusive med forskningsinfrastrukturerna. Senast den 30 september kommer vi att leverera underlaget till fakultetsledningen som i sin tur kommer ta det vidare till fakultetsstyrelsen. I augusti kommer vi att ha en hearing där alla är varmt välkomna att ta del av vårt arbete, kommentera och diskutera materialet som sedan kommer lämnas till fakultetsledningen.