Trots många timmars möten, diskussioner och skrivande händer det att samarbeten rinner ut i sanden. Orsaken är, enligt Maria Johannson, bristen på förståelse för cirkulär logik, dålig kommunikation och brist på tillit.
– Inom organisationer råder linjär logik i form av hierarkiska strukturer och tydliga mandat. I samverkan mellan organisationer saknas hierarkiska strukturer och mandat är inte tydliga, i stället råder cirkulär logik som baseras på relationer, experimenterande och tillit, säger hon.
Ömsesidig nytta
Vidare lyfter hon vikten av god kommunikation; att sätta mål, definiera aktiviteter och en känsla av ömsesidig nytta eller värde.
– Idealt är samverkan samskapande; aktörerna formulerar mål gemensamt, kommer gemensamt fram till lösningar, ett lärande sker och aktörerna utvecklas.
– Det gäller att vara medveten om autopoesis, det vill säga att varje individ är självrefererande och att man därmed aldrig kan vara säker på att alla uppfattat och tolkat ett budskap på samma sätt. Här kan man jobba med frågor – fråga varandra, för att säkerställa att man är på samma plan.
Förtroende och sårbarhet
Den tredje faktorn är tillit som skapas genom förtroenden, att våga visa sig sårbar och dela gemensamma visioner.
– Låt det ta tid, var transparent, visa intresse för varandra och varandras organisationer – fråga, ge erkännande till varandra.
Ambitioner och förväntningar
Utöver detta krävs koordination och en balans mellan ambitioner och förväntningar.
– Samarbeten är komplexa och svåra och kräver särskild förståelse och förmågor. Man behöver arbeta med hur:et; Hur ska vi lyckas med den här frågan? Vad behöver vi för ett lyckat samarbete? Hur kan vi göra uppföljningen till en del av arbetet?
Sist men inte minst delar hon med sig av fallgroparna.
– Undvik att göra ’som vi alltid har gjort’ eller att tro att samarbete funkar av sig själv bara rätt specialister eller experter möts.