Efter samtal med Anna Falk, professor, och docenterna Emma Hammarlund och Sofie Mohlin, alla verksamma vid vår fakultet, har du skrivit en debattartikel om den bristande jämställdhet inom akademin, varför?
– Detta är en fråga som alltid är aktuell. Vi luras lätt in att tro att ”det blir bättre och bättre”, så det kommer lösa sig. Men det är inte så. Detta blev ju igen väldigt tydligt när Ejermos rapport om hur kvinnors och mäns produktivitet förändrades efter föräldraledighet kom ut. Den satte åter igen fokus på den bristande jämställdhet som råder. Att det blev just i samband med den studien som jag skrev en artikel är att det blev lite som terapi för mig. Jag fick skriva av mig efter många bra men frustrerande diskussioner med mina kollegor om akademins bristande jämställdhet.
Färre kvinnor fortsätter till forskar- och lärartjänster och professorsnivån är starkt mansdominerad.
Hur yttrar sig bristen på jämställdhet?
– På många olika sätt hela tiden. Dels finns det ju den ”vanliga” ojämlikheten: kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för hushållsarbete och omsorg om barn, även i familjer där båda arbetar heltid. Kvinnor är underrepresenterade i högre chefspositioner och har lägre lön även när man justerar för yrke, utbildning och ålder.
– Inom akademin finns det sen, utöver detta, en mansdominans som slår igenom i strukturer som gynnar män och som koncentrerar makten där. Det är hur vi, med ganska enkla medel, kan ta oss an dessa strukturella ojämlikheter min artikel handlar om.
Vad får bristen på jämställdhet för effekter, som du ser det?
– Ett tydligt exempel är ju ”the leaky pipeline” som de flesta känner till. Kvinnor är i majoritet bland studenterna på universitet och högskolor, doktorander är relativt jämnt fördelade, men efter disputationen sker en kraftig "läckage-effekt": färre kvinnor fortsätter till forskar- och lärartjänster och professorsnivån är starkt mansdominerad. Detta beror ju inte på att män är bättre på att forska, utan på att de har bättre förutsättningar att ta sig fram i många av stegen på vägen. Dessutom är vägen utstakad av män.
Insatser som görs idag på området inom akademin kallar du för kosmetiska. Förklara.
– Det finns många insatser som görs, säkert med goda intentioner, också för att det ser bra ut eller helt enkelt känns bra att agera. Många av dessa har dock väldigt liten effekt. Till exempel har kommittéer för att främja jämställdhet inom akademin tyvärr inte visat sig leda till ökad jämställdhet.
Hur bör man ta sig an ojämlikheten, anser du?
– Det är just detta min artikel handlar om. Att det finns saker man kan göra, om man vill och satsa resurser på det. Till exempel har öronmärkta positioner och finansiering specifikt för kvinnor tidigare visat sig ha god effekt. I min artikel ger jag exempel på förslag på satsningar som syftar till att ge kvinnor bättre möjlighet att tidigt fokusera på att utveckla sin forskning vilket krävs för en framgångsrik akademisk karriär.
Jämställdhet är av strategiskt värde.
– Jag skriver också om rekrytering och befordran. Som exempel har ju vi på Medicinska fakulteten en ny process för befordran till professor. En stor skillnad i det nya systemet är att anhållan om befordran till professor numera görs baserat på prefekternas urval av potentiella kandidater på institutionsnivå för vidare prioritering på fakultetsnivå innan de förs fram till Lärarförslagsnämnden (LFN) för bedömning. Första året valdes tre män och noll kvinnor ut av fakulteten för bedömning av LFN. Denna process har nu varit igång i tre år och statistiken ser något bättre ut med totalt sju män och sex kvinnor som prioriterats av fakulteten för bedömning av LFN. Detta är dock sämre än när kvinnor får en ärlig och konkurrensutsatt chans via direkt bedömning av meriter i LFN utan institutioners och fakultetens mellansållning. Och med siffror som sju män och sex kvinnor är vi ju inte på väg mot högre andel kvinnliga professorer utan lägre… Detta i en urvalsprocess på fakultetsnivå där meriter och strategiskt värde ska beaktas. Så det finns ju utrymme att öka andel kvinnor genom att inse att jämställdhet är av strategiskt värde. För alla.
Vilken respons har du fått på artikeln?
– Många har hört av sig efter att den publicerades. I stor sett alla kvinnor. Jacob Sten Peterson Senior Vice President på Novo Nordisk gjorde en mycket positiv kommentar på linkedIN.: ”So important for a diverse workplace, innovation, workenviroment but most of all because the is the way it should be regardless of the benefits.” Han är den enda mannen som kommenterat artikeln öppet.
Malin Parmar i forskningsportalen
Läs Malin Parmars debattartikel ”Så minskar vi gapet mellan kvinnor och män i akademin” i tidskriften Universitetsläraren här.
